Så fort det kan gå så illa.
Jag har sååå ont i armarna och axlarna i dag. Tyvärr är det inte träningsvärk. Jag fick panikbromsa för en lastbil som körde ut mitt framför mig i går och jag spände mig allt jag kunde och tryckte mig från ratten när jag bromsade. Sen blev vi båda stående på varsin sida refugen. Jag antar att han blev lika rädd som jag. Fast man känner sig lite dum när man upptäcker, efter att okänt lång tid passerat, att man står still mitt på en genomfartsled på 70 sträcka så det vara bara att rulla hemåt. Nu gick ju allt trots allt bra men hjärtrytmen var uppe i 200 slag i minuten. . Tänk om det varit det minsta halkigt. Då hade jag dundrat in i sidan på en tankbil i 70 km/h.
Sen var vi iväg och simmade 750 meter. Jag lyckades komma under 30 minuter så jag är ganska stolt över mig själv. Detta trots att jag glömde Bricanylen så jag simmade de sista 250 metrarna utan att lyckas få ut det minsta luft ur lungorna.
Tyvärr kompenserade vi alla förlorade kalorier när vi kom hem med att äta skorpor 4 skorpor x48 kalorier.
”I’m on highway to hell”
/Susanne
Det börjar hända obehagligt mycket saker längs vägen nu!