.

Varje dag som går för oss närmare det oundvikliga.
Det som överskuggar all typ av rädsla, även rädsla för nålar eller döden eller halsgropen eller vilken skräck ni nu vill.
Det handlar naturligtvis om rädsla för vår tävling...

En variant på sprint triathlon.

Allvarligt talat, vad är detta... ett par stycken, tre kanske.. som är skapligt till ganska vältränade...
Vad gör jag här, varför ställer jag upp.
En större fråga kanske är om jag verkligen tror att jag ska ha en chans att placera mig i tävlingen...
Svar: Nej

Men... nu har jag lovat att delta och kommer att göra det, trots att jag har små till inga chanser att fightas i toppen.

Jag ställer upp bara för att jag vill prova på, och jg vill se att jag klarar av det, även om tidentroligen kommer att bli.... Pjaaa... Det får vi helt enkelt kolla.

Nåja... Denna vecka kommer vi att kunna presentera de fantastiska priserna, jg vet bara inte vilken dag.

I dag blev det 30 minuter cykelhelvete, och drygt 200 situps men inte så mycket hantlar...
Ont i en axel, gör att jag vill vila den en dag eller två.
Vet inte om det är jobbet eller träningen som spökar i axeln så jag måste prova med något.

/ Per

"Living on the edge"